SOCIALA RISKER

 Foto: Swedwatch

Arbetsförhållanden

Gruvor och oljeanläggningar har på många håll moderniserats och blivit säkra arbetsplatser, där maskiner nu utför de farligaste momenten. I många länder utgör dock gruvor fortfarande den dödligaste formen av arbetsplats, där kollapser, jordskred, drunkningar och lungsjukdomar årligen dödar tusentals gruvarbetare. Informella/småskaliga gruvor utgör i många fall den farligaste formen, eftersom skydd och säkerhetsanordningar vanligtvis är helt frånvarande.

Utvinningsindustrin är generellt mansdominerad som arbetsplats. De kvinnor som arbetar i gruvprojekt och andra utvinningar kan vara speciellt utsatta, främst för sexuella övergrepp.

Gruvarbetare framför ingången till en kasseterit-gruva i Kongo-Kinshasa. Rasrisken är stor i denna typ av gruva med smala och djupa gångar. Foto: Jeppe Schilder

Några exempel

  • I januari 2019 brast en damm vid en järnmalmsgruva i Brumadinho i sydöstra Brasilien och över 250 personer omkom. En enorm lerflod innehållande giftigt gruvafall sköljde in över området och dränkte människor, hus, vägar och broar. Det är den dödligaste gruvolyckan någonsin i Brasilien. Det brasilianska bolaget Vale, som driver gruvan, är världen största producent av järnmalm. Interna dokument visade att Vale kände till att dammen hade brister. 2015 brast en av bolagets dammar i en annan gruva i samma delstat med 19 döda som följd.
  • I februari 2019 inträffade ett jordskred vid en olaglig guldgruva på ön Sulawesi i Indonesien. Träkonstruktioner i gruvan kollapsade på grund av den lösa jorden och de många gruvhålen, vilket gjorde att många människor begravdes i rasmassorna. Minst åtta personer omkom och många gruvarbetare rapporterades saknade. Området är otillgängligt och terrängen brant, vilket försvårade räddningsinsatsen. Det är vanligt med informella gruvor utan tillstånd i Indonesien, och säkerheten är ofta undermålig.
  • En läckande oljeledning orsakade en stor explosion i Nigerdeltat i södra Nigeria i mars 2019. Mer än 50 människor saknades efter explosionen och olyckan orsakade omfattande oljeutsläpp i deltaområdet. Nigerdeltat är svårt förorenat av återkommande oljeläckor. Enligt nigerianska oljebolag förstörs ledningarna ofta i syfte att stjäla olja eller i sabotage. Dödliga olyckor orsakade av läckande oljeledningar är vanliga i Nigeria, som är Afrikas största oljeproducent. Enligt Amnesty, gör de stora internationella oljebolagen inte tillräckligt för att förhindra oljeläckor eller sabotage, och de agerar för långsamt när ledningar läcker. 
  • Dödsolyckor vanliga i jakten på jade i Myanmar

    I delstaten Kachin i norra Myanmar bryts ädelstenen jade i en rasande takt. Gruvdriften har under de senaste två decennierna förvandlat skogar och berg till enorma kratrar. Tusentals människor har förlorat försörjningsmöjligheter och sin mark på grund av utvinningen, och hundratals personer omkommer varje år i ras orsakade av gruvdriften. Lokalbefolkningen drabbas också av den konflikt som pågår mellan regeringsstyrkor och den väpnade gruppen Kachin Independence Army. Sedan 2011 har över 100 000 människor tvingats på flykt på grund av stridigheterna. Jadeutvinningen, som anses präglas av korruption, bedöms ha starka kopplingar till konflikten genom att bidra till att finansiera de stridande parterna.

    Tusentals män och pojkar söker också efter jade genom att leta igenom jord från gruvor, som dumpas av lastbilar. Många dör i fallolyckor, blir överkörda av lastbilar eller omkommer i jordskred, speciellt under monsunperioden när marken blir lösare. År 2015 omkom 114 jadeletare i ett jordskred som utlöstes vid en dumpningsplats.

    ”Vårt arbete är farligt. Jag har sett stenar falla i ansiktet på många grävare. En del dör, för de svimmar när stenen träffar dem och sen täcks de av nya stenar när folk gräver runtomkring. Det blir ofta en aggressiv stämning när alla letar igenom nya högar som dumpas.” Det säger en arbetare till Aljazeera news.

    Läs mer i Swedwatch’s rapport Overlooked and undermined.

Tvångsarbete

Tvångsarbete, även kallat nutida slaveri, förekommer ofta i områden med begränsad insyn från omvärlden. Tvångsarbete innebär antingen att en person inte är fri att lämna sitt arbete utan risk för repressalier, inte har ingått anställningen under informerade omständigheter, att personen automatiskt fastnar i skuldfälla eller inte får lön som utlovat. Då gruvor och skogar ofta är isolerade från större samhällen upptar utvinningsindustrin en betydande andel av de totalt 20-45 miljoner personer som idag uppskattas vara fångade i tvångsarbete.

Några exempel

  • Nordkorea är det land i världen med flest människor i tvångsarbete. Enligt Global Slavery Index var 2,6 miljoner nordkoreaner – en av tio – fast i nutida slaveri 2018. I de flesta fall är det staten som tvingar människor in i arbete under slavliknande former. Inom gruvnäringen finns det tvångsarbete, exempelvis vid brytning av järnmalm och kol.
  • Tvångsarbete förekommer i diamantgruvor i Angola. Exempelvis arbetar migranter från Kongo-Kinshasa i gruvorna under tvångsliknande former. Kvinnor och barn hamnar genom trafficking i prostitution i gruvområdena. Kriminella nätverk transporterar kongolesiska flickor så unga som 12 år till Angola för tvångsarbete och prostitution.
  • Centralafrikanska republiken kommer på fjärde plats enligt Global Slavery Index över världens länder med mest nutida slaveri. Handeln med människor, framför allt barn, för tvångsarbete och sexuell exploatering är utbredd. Gruvdrift, exempelvis av diamanter, och skogsavverkning är sektorer där tvångsarbete förekommer.
  • Tvångsarbete i Amazonas regnskogar

    Tvångsarbete inom den illegala skogsavverkningen i Amazonas är utbrett. På den brasilianska sidan av Amazonas har myndigheter fritagit personer som tvingas att arbeta med trädfällning under slavliknande förhållanden, utan lön och helt utan skyddsutrustning. En fritagen person berättar för Repórter Brasil:

    ”Förmannen säger att det är bättre att betala tre tusen för en ”pistolero” (beväpnad man) än att betala fem tusen till en anställd. Det blir billigare för förmannen. Han sätter en pistol i ansiktet på oss och hotar. Men att rapportera till polisen skulle innebära självmord för oss. Det är för mycket död i skogen.” 

    Även i Perus del av Amazonas är tvångsarbetet utbrett. Enligt uppskattningar är över 30 000 personer offer för tvångsarbete i Perus illegala skogsavverkning, de flesta är ursprungsfolk. Trafficking av kvinnor och flickor för tvångsarbete, framför allt inom prostitution, till dessa områden är utbredd, och Perus regering anklagas för att inte vidta tillräckliga åtgärder. Trafficking liksom barnarbete är också omfattande i de många illegala guldgruvorna i södra delarna av landet.

Barnarbete

En betydande andel av de totalt 168 miljoner barn som enligt International Labour Organisation (ILO) idag arbetar världen över återfinns inom utvinningsindustrin, framförallt i informella gruvor. Användningen av giftiga kemikalier såsom kvicksilver (för att bland annat separera guld) är vanligt förekommande i informella gruvor. Barn är speciellt känsliga för sådana kemikalier, och deras utveckling kan hämmas. Kvicksilver attackerar det centrala nervsystemet och kan leda till hjärnskador och död. Enligt internationella riktlinjer faller arbete i gruvor av barn under arton år inom kategorin för de värsta formerna av barnarbete. Barnarbete inom skogsavverkning är utbrett i vissa delar av Asien, och förekommer i viss grad inom oljeutvinning.

Barnarbete i farliga arbetsmiljöer

Några exempel

  • Amnesty International rapporterar att tiotusentals barn bryter mineraler som kobolt, tungsten och guld i i Kongo-Kinshasa. Barnen arbetar upp till tolv timmar om dagen. En del barn arbetar nere i gruvschakten tillsammans med övriga gruvarbetare, andra söker igenom gruvavfall eller sorterar och tvättar mineralerna. Många av barnen berättar att de utsätts för våld och utpressning av vakter och uppköpare.
  • Över 6 000 barn uppskattas arbeta inom tennutvinning i Indonesien. Arbetsförhållandena är svåra med risker för jordskred och fall från höga höjder. Många av barnen måste arbeta ståendes i vatten, där de kyls ner och riskerar att drunkna.
  • I Vietnam arbetar över 58 000 barn i åldrarna 5-17 år med att producera timmer. Nära 90 procent av dem arbetar under former som enligt nationell lag klassas som ”farliga”. Även i Kambodja och Myanmar förekommer barnarbete inom avverkning av teak. Enligt en rapport från International Labour Organisation (ILO) i juni 2019, finns det över en miljon barnarbetare i Myanmar. 600 000 barn arbetar med farliga arbeten med stora risker för deras hälsa och säkerhet.
  • I Filippinerna dyker tusentals barn i undervattensgruvor i jakt på guld. Drunkningar, smärtor, feber och spasmer förekommer. Många barn spenderar dagligen flera timmar i vatten med kvicksilver i.
  • Tusentals barn arbetar i Kongo-Kinshasas diamantgruvor
    Enligt en rapport från Swedwatch arbetar sannolikt tusentals barn med småskalig utvinning av diamanter i Kongo-Kinshasa. I den diamantrika regionen börjar barn, främst pojkar, ofta arbeta i dagbrotten från omkring tio års ålder för att ha råd med skola och mat. Vid 14 års ålder får de tyngre uppgifter. Arbetet gör att många barn inte orkar med skolan, och de börjar istället jobba heltid i diamantutvinningen från tidig ålder.

    ”Det är ett dåligt jobb. Det är väldigt tungt, men jag har inget val. Jag skulle hellre jobba som mekaniker eller med vad som helst förutom i gruvan när jag blir äldre, men för att få ett jobb skulle jag behöva studera”, säger en 19-årig småskalig diamantutvinnare som började jobba i gruvan vid 14 års ålder till Swedwatch.

    “Om jag hittar en stor diamant ska jag använda pengarna till att plugga i stan. Då har jag chans att få ett jobb. Vilket jobb som helst är bättre än gruvan”, säger en 17-årig gruvarbetare.

    Flickor säljer ofta vatten och mat till gruvarbetarna. I gruvmiljön är flickor speciellt utsatta för risker, och sexuellt utnyttjande av flickor är vanligt. Tvångsgifte från tolv års ålder tillhör vardagen för många av flickorna i diamantregionen.

    Barn arbetar ofta i den småskaliga utvinningen av diamanter i Kongo-Kinshasa. Foto: Swedwatch

 

 

Fler pojkar i farliga arbetsmiljöer

Andelen barn fast i de värsta formerna av barnarbete, bland annat gruvarbete, utgör nästan hälften av allt barnarbete.

Hälsoproblem

I många låginkomstländer är storskaliga utvinningsprojekt ofta kopplade till en rad olika och permanent negativa hälsoeffekter hos både gruvarbetare och den lokala befolkningen. Gruvdrift är vanligtvis beroende av en rad kemikalier (såsom kvicksilver och arsenik) och stora mängder vatten, vilket kan påverka lokalbefolkningens tillgång till rent vatten. Kemikalieutsläpp och vattenbrist orsakade av gruvdrift liksom föroreningar från oljeutvinning kan leda till sämre skördar och minskade möjligheter till fiske. Detta kan i sin tur få ödesdigra konsekvenser för lokalbefolkningens näringsintag och försörjningsmöjligheter. Rapporter från gruvområden i Asien, Afrika och Latinamerika visar på hur utvinningsindustrins utsläpp av giftiga kemikalier i vattendrag gett upphov till cancer, njursvikt, silikos, hudsjukdomar, fosterskador, sterilitet och en rad andra sjukdomar.

Några exempel

  • I Nigeria har decennier av läckage från oljeledningar förvandlat Nigerdeltat till ett av världens mest förorenade områden. Här ligger byar intill sjöar av olja, vilket påverkar människors hälsa. När olja utvinns bildas gas, som i Nigerdeltat ofta förbränns direkt ut i atmosfären (s k flaring). De föroreningar som då frigörs kan orsaka cancer och skador på lungor och andningssystem. Två miljoner människor beräknas bo inom fyra km från en gas flare.
  • Gruvindustrin använder svavelsyra vid utvinning och behandling av koppar. Under de kemiska processerna skapas sur imma som är skadlig för hud, ögon och lungor, och försämrar grödor och förorenar vatten. I Zambia, som är en av världens största producenter av koppar, påverkas tusentals människors hälsa av utsläppen från koppargruvorna. Inte minst från den stora Mopanigruvan, ägd av storbolaget Glencore, som blivit ökänd för sin miljö- och hälsopåverkan. Flera multinationella gruvbolag i Zambia har stämts för sina bristande åtgärder i frågan.
  • Damm från kolgruvor påverkar närliggande samhällen och kan leda till bland annat lungsjukdomar hos framförallt gruvarbetare. Gruvarbetare är även exponerade för kvartsdamm (silika), vilket kan leda till silikos, cancer, tuberkulos och andra sjukdomar. Över en miljon gruvarbetare per år utsätts för kvartsdamm. Många år av utsläpp av koldamm från Latinamerikas största öppna dagbrott, kolgruvan Cerrejón i Colombia, uppskattas påverka 13 000 personers hälsa. Befolkningen i gruvområdet drabbas av hudutslag, magproblem, ögoninfektioner och andningssvårigheter.

Koldammet från Colombias största kolgruva Cerrejón påverkar befolkningen i området. Foto: Catalina Caro

  • Slaggprodukter från guldutvinning förgiftar Johannesburgs invånare

    Uppskattningsvis 1,6 miljoner människor i Johannesburg, Sydafrika, bor i områden som är direkt påverkade av giftiga slagghögar, restprodukter från guldutvinning i de numera nerlagda 600 guldgruvorna. Högarna bär på giftiga ämnen, bland annat stora mängder uran. Lokalbefolkningen andas in giftiga partiklar som finns i luften, och uranet kommer via regn in i vattenkällor. Därifrån går gifterna in i växter och djur. En studie har konstaterat uran-nivåer 4 350 gånger över det normala hos boskap i ett drabbat område. Gifterna anses leda till sjukdomar som cancer, njursvikt, nedsatt mental förmåga och barn med omfattande fosterskador. Läkare vittnar om ett stort antal patienter med astma och tuberkulos till följd av utsläppen, och barn som föds med omfattande handikapp är överrepresenterade i området. Guldutvinningen anses ha förvandlat Johannesburg till världens mest uranförorenade stad.

    ”Dammet hamnar i vår mat. Vi äter detta damm, vi dricker detta damm, därför är så många människor sjuka här. Det är en tyst mördare”, säger Tiny Dlamini till Al Jazeera. Hon bor bredvid en avfallshög i Dobonsville township.

Sexuell exploatering

Utvinningsprojekt, oavsett om de är formella eller informella, är vanligtvis mansdominerade arbetsplatser. Då ett stort antal män lämnar sina hemmiljöer och flyttar till en ny plats kan mottagarsamhället påverkas.

På många platser skapas spänningar som leder till våld, ökad alkoholism, och inte minst sexuellt våld, framförallt mot kvinnor och flickor. Det är även vanligt att kvinnor och flickor blir fast i prostitution, och HIV/Aids tenderar att vara överrepresenterat i områden kring utvinningsprojekt. Säkerhetspersonal som anställs vid gruvor och oljeutvinningar är på många håll ansvariga för brutala sexuella övergrepp på kvinnor och flickor. Mörkertalen vad gäller offer för sexuellt våld är enorma.

Några exempel

  • I Kongo-Kinshasa är våldtäkt och andra sexuella övergrepp vanliga vapen i konflikterna kring kontroll över gruvdrift och de enorma naturtillgångarna i landet. Särskilt vanliga är sådana övergrepp vid den illegala utvinningen av mineraler. Allt fler unga flickor blir offer för det sexuella våldet och graviditeter bland unga är vanligt förekommande i gruvområden. Kvinnor som utsätts kan ofta inte återvända hem på grund av skammen och stigmatiseringen kring sexuellt våld.
  • FN rapporterade att massvåldtäkter och sexuellt våld ökade markant i Sydsudan under 2018. Våldet mot kvinnor och unga flickor betecknades som ovanligt brutalt. Kampen om oljeresurserna mellan regeringstrupper och rebellgrupper bidrar till det ökade våldet och FN har varnat internationella oljebolag för att de kan bli delaktiga i kränkningar av mänskliga rättigheter kopplade till oljeutvinningen.
  • I Marange i östra Zimbabwe har utvinningen av diamanter kantats av konflikter, tvångsarbete och sexuellt våld. Lokalbefolkningen har inte fått del av vinsterna från diamantbrytningen, utan har istället utsatts för mycket lidande.

Sexuella övergrepp är vanliga vid utvinningen av mineraler i Kongo-Kinshasa. Foto: Roland Brockmann/MISEREOR

  • Sexuellt våld kring guldgruva i Papua Nya Guinea

    Säkerhetsvakter anställda vid guldgruvan Porgera i Papua Nya Guinea har under flera år anklagats för systematiska våldtäkter av hundratals kvinnor och flickor som bor nära gruvområdet, ofta genom gruppvåldtäkter. Övergreppen har följt ett liknande mönster, där patrullerande säkerhetsvakter i grupper om fem eller fler män har sökt upp kvinnor i gruvområdet och utsatt dem för hot och våld och sedan våldtäkt.

    Gruvbolaget Barrick Gold har under många år anklagats för att inte göra tillräckligt för att stoppa våldtäkterna, och för stora brister i den kompensation som företaget erbjöd en grupp våldtäktsoffer (erbjudandet kom efter flera år av påtryckningar från människorättsförsvarare världen över). 2017 gav Barrick Gold en oberoende konsult i uppdrag att utreda hur personer som drabbats av övergrepp och sexuellt våld kan gottgöras. Utredaren fann 940 registrerade fall av övergrepp, dessutom fanns det offer som inte anmält. Rapporten innehåller en handlingsplan för åtgärder som gruvbolaget bör vidta för de drabbade och för att framtida människorättskränkningar ska förhindras.